I föräldrarnas garage i Uddevalla står hennes ögonsten, en Nissan 200 sx, årsmodell -92. Läckert röd och motivlackad på sidorna.

– Så såg den inte ut när jag hämtade henne i England 2007, säger Linda.

En si så där 200 000 kronor senare och ett oändligt antal arbetstimmar har den fula ankungen förvandlats till en svan.

– Jag har alltid velat bygga en showbil och med hjälp av kompis som har varit min stöttepelare satte jag igång.

Nu är Linda en som brinner för det hon gör. Lättlärd och enveten som hon är lärde hon sig en sån nödvändighet som att svetsa.

– Karossen är breddad fram och bak till exempel. Ritningarna hade jag inne i huvudet, jag var noga med att sätta min egen prägel på den.

Undrar vad som var svårast.

– Alllt, egentligen. Men det absolut jobbigaste var slipningen.

Nu ska den fixas ytterligare. De vita sätena ska bytas ut mot svarta. Vitt var för opraktiskt.

– Eftersom jag blev arbetslös och nu studerar, har jag inte haft råd eller tid att hålla på med den. Men snart så. Förr var jag jämt i garaget, nu är jag mer intresserad av att hjälpa fram andra.

För det är ett dyrt intresse.

– Det kostar både tid, pengar och förhållanden.

Men tjejerna som bygger eget blir fler och fler. Och i Trestad är motorintresset stort. Nu på lördag är det Uddewalla car show på torget. Jodå, det är Linda som har fixat den.

– Jag ville göra något som visar på det stora intresset. Och det är viktigt att dra in folk till centrum så det blir på torget.

Nu är ett 30-tal bilar anmälda, fler lär det bli. Linda betalar allt ut egen ficka, tillstånd och de tjusiga pokalerna som juryn ska dela ut i fem olika klasser.

– Sedan har jag fått några sponsorer som ställer upp med priser.

Apropå priser så är Linda själv inte tomhänt. Hon har blivit Årets nykomling på Vallåkra, vunnit pris på Elmiamässan. ja, snudd på fått pris i alla utställningar hon deltagit i.

Om bilen är till salu?

– Aldrig, man säljer inte en familjemedlem, säger Linda, som snart börjar plugget igen, till bilskolelärare. Vad annars?