Medvetet hastverk med personlig prägel
Världens bästa skivor spelades in på sex timmar – varför ska det behöva ta flera år att göra en platta. Så resonerade Petter Seander kring solodebuten The Denial of Me, Myself & I, som släpptes förra veckan.
Petter Seander står och snackar instrument med en kund när vi kliver in i gitarrbutiken nära Götaplatsen där han jobbar. Det är dagen före hans första skivsläpp som soloartist, men Petter är ingen färsking på Göteborgs musikscen.
– Framförallt de senaste fem åren har jag jobbat med musiken, säger han, och bedömer att det är som basist bakom Kristian Anttila som han spenderat mest tid.
Utöver det sjunger han och spelar gitarr i bandet Sleeping Beauty. Trots jobbet i gitarrbutiken menar Petter Seander att han knappast är någon "gitarrnörd".
– Musik är mitt intresse, gitarrer är sekundärt. Men jag kan stå här och mysle lite åt alla herrar som kommer in och har koll på vilket lim som sitter mellan gitarren och micarna. Jag är gitarrist i första hand, men har alltid kört dubbelt med bas. Många tror ju att bas är instrumentet för den som inte riktigt orkar lära sig spela gitarr – eftersom det bara finns fyra strängar.
Snabb produktion
– Allting har hänt sedan i juli, säger Petter Seander om sin soloskiva.
Ambitionen var just att skivan skulle gå fort att göra, och målsättningen var att spela så mycket som möjligt själv.
– Det är alltid svårt att få till texterna i ett band, och jag har lagt mycket fokus på det. Jag ville göra något snabbt och bestämma allt själv. Jag är 27 år – inte lastgammal, men har passerat det där kompisstadiet där man måste samarbeta bara för att man är polare. Att spela själv innebar en konstnärlig begränsning, men det har varit befriande. Lite som att pussla.
Pusslade du enligt ett färdigt motiv, eller blev du överraskad av resultatet?
– Även om inspelningen gick fort har ju låtarna byggts upp under en längre tid. Men lite överraskad blev jag nog. Framförallt tycker jag fortfarande att skivan är bra – jag känner många som släppt skivor och tyckt att "fan vad fattig den är" för att de redan har tröttnat på den när den släpps och har huvudet på nästa. De bästa skivorna i världen har spelats in på sex timmar – varför ska det behöva ta flera år? menar Petter Seander.
Uddevallaspår
En av låtarna på skivan – Illusions never die – är en duett med artisten Simon Norrsveden. När Petter Seander var i huvudstaden för att fånga låten på band hamnade han och Norrsveden hos One Touch Edit – en studio som tidigare låg i Uddevalla och drivs av Otto Niklasson Elmerås och Daniel Aldenmark som Bohusläningen tidigare har skrivit om.
– Det var världens konstigaste, skrattar Petter. Bara kör, kör i flera kilometer, sen kryp in i en tunnel typ och in genom dörren så kom vi in i deras studio, full av instrument.
Resten av skivan är inspelad i Göteborg, och bland andra har kollegan Kristian Anttila varit med och lagt en hand på verket på vägen till den färdiga produkten.
Gillar skivor
Vid sidan av musiken är Petter Seander nybliven teaterredaktör på tidningen Nöjesguiden, med en återkommande spalt som ger tips om teaterutbudet i Göteborg.
– Jag gillar alla konstformer som man inte återskapa digitalt eller ta med sig hem. En 20 meters tavla kan inte ersättas av en plansch från Gallerix. En teaterföreställning blir aldrig densamma om man visar den på tv.
Ändå släpper du skivor?
– Sant. Men jag har alltid gillat studioinspelningar mer än att stå och trängas på en konsert. Speciellt arenakonserter – där man får stå 60 meter från scenen med kikare.
@bohuslaningen
facebook







































