Kulturpriset till Bokenäsets Ådra Överraskad ordförande tog emot Bohusläningens utmärkelse
Relaterat
Fakta
Bokenäsets Ådra
Föreningen bildades 1977 och sysslade inledningsvis med folkdans. Tidigt började de dock att även ägna sig åt visor och spelmansmusik. Ett 50-tal entusiaster är medlemmar varav ungefär hälften är riktigt aktiva.
När de spelar, varierar uppsättningen ständigt men det finns en stark kärntrupp som oftast är med. Likaså är fioler, gitarr, munspel och tvåradiga dragspel huvudsakliga instrument, även om ”inga instrument är förbjudna”.
Bokenäsets Ådra har bland annat släppt skivorna Chokela å bullar och Väre på for men de har också spelat in till exempel barnmusik och ramsor på skivan De kommer e lida krabba.
Motiveringen
Bokenäsets Ådra, folkmusikförening som genom decennier enträget och glädjefyllt spårat, samlat, återgivit och förnyat den bohuslänska folkmusiktraditionen och därigenom bidragit till att vårda, stärka och vidareutveckla Bohuläns kulturella identitet och särprägel.
Tidigare pristagare
Priset delas varje år ut till en person, förening eller grupp som bidragit till att utveckla och stärka bohuslänsk kultur.
1995 Agneta von Zeipel, ansvarig för Konsthallen, Bohusläns museum
1996 Ivo Cramér, koreograf, Strömstad
1997 Föreningen L´Jazz, Ljungskile
1998 Musikgruppen Mareld, Moa Brynnel och Mats Grahn, Uddevalla
1999 Ellen Mattson, författare, Ljungskile
2000 Peder Josefsson, konstnär, Uddevalla
2001 Gunnar Eriksson, körledare, Ljungskile
2002 Bertil Quirin, fotograf, Kärna
2003 Ulf Michal, regissör och skådespelare, Uddevalla
2004 Malin Sellman, textilkonstnär och kulturarbetare, Uddevalla
2005 Carmen Olsson, dansare och koreograf,
2006 Lars Jansson, jazzmusiker, Ljungskile
2007 Elsa Agélii, konstnär, Täcklebo
2008 Arne Isacsson, konstnär, Gerlesborg
2009 Bokenäsets Ådra, folkmusikförening
Utanför Bohusläns museum faller blötsnö och himlen är stålgrå. Men innanför portarna väntar en överraskning. När Biörn Landahl kliver in i muséets entré blir han först väldigt förvånad.
Han har nämligen hitlurad av Bohusläningens kulturredaktör Marita Adamsson, i tron att han ska göra en helt vanlig intervju. Men innanför trädörrarna står Marita tillsammans med tidningens chefredaktör Anders Johansson, beredda med tulpaner, breda leenden och en nätt check på 10 000 kronor.
– När jag kom gående och såg er med blommorna så tänkte jag: ”bara jag inte stör mitt i något bröllop eller så”, säger Biörn Landahl och ler snett.
Varje år delar Bohusläningen ut ett kulturpris till en utvald kulturbärare. Detta år får alltså Bokenäsets Ådra priset, för att ha ”spårat, samlat, återgivit och förnyat den bohuslänska folkmusiktraditionen”. En fin motivering som gläder Biörn Landahl. Han är märkbart stolt över Bokenäsets Ådra och talar varmt om det alldeles särskilda uttryck som folkmusikföreningen står för.
– Det sättet som de här spelmännen spelar på – det är helt unikt. Första gången jag hörde det blev jag alldeles tagen, jag nästan föll i trans, säger Biörn Landahl.
Han är ordförande i föreningen, vissångare och därtill en brinnande folkmusikentusiast. Hjärtat klappar hårt för föreningen, som bildades redan 1977 och som står på tre stadiga ben: folkdans, visor och spelmansmusik. Viktig är den bohuslänska prägeln och Biörn Landahl tycker att sången gör sig bäst på dialekt. Själv har han spenderat somrarna på Orust sedan han var blott fem år gammal och har på så vis lärt sig dialekten, ”språket”, som gör sången så autentisk.
– Om man sjunger en gammal visa på rikssvenska låter det, för mig, tillgjort. Det som låter bra på Orustmål kan nästan bli lite vulgärt på rikssvenska, säger han.
Det är bohuslänsk tradition som står i fokus och förutom att själva spela, dansa och arrangera fester har Bokenäsets Ådra tagit som uppdrag att försöka förvalta den folkmusiktradition som finns i Bohuslän. De har spelat in flera skivor, nu senast Väre på for som släpptes i höstas, där gamla bohuslänska låtar förevigas genom Ådrans spelmän.
Prispengarna hoppas Biörn Landahl kunna använda till att hålla föreningens folkmusikaliska tradition vid liv. Att stimulera återväxt, anordna kurser för unga och besöka musikskolor är framtida projekt som kan må gott av ekonomisk stimulans.
Dessutom finns ett särskilt projekt som ligger Biörn Landahl varmt om hjärtat.
– Vi är tre stycken i föreningen som suttit och skrivit rent vistexter från visor som vi spelat under åren. Det är 430 stycken nu och det har blivit några vishäften – ett med julvisor, ett med sjömansvisor, ett med ballader och så några stycken som utgår från traditionsbärarna, till exempel Ida Bergstedt och Martin Martinsson.
Drömmen är förstås att komplettera häftena med noter och att kanske kunna trycka upp och sälja häftena i liten skala. Det skulle bli ännu en insats för att bevara den bohuslänska vistraditionen.
– Eller så kanske vi borde ha en jättefest för alla föreningens medlemmar, säger Biörn Landahl med glimten i ögat.
@bohuslaningen
facebook






































