Han är född i Ulebergshamn. Efter avslutad skolgång där sökte han till yrkesskolan i Uddevalla. Murare var ett bra yrke att satsa på, tyckte hans pappa. Undervisningen var högklassig och elever utifrån hyrde rum i före detta fängelset i Uddevalla, i folkmun kallat Sing-sing.

Utbildningen var på två år men gav inte jobb som murare direkt. Först fick de nya gå som hantlangare åt äldre murare.

– Arbetet var hårt och tungt och dessutom lite otacksamt, säger Ove.

Hantlangaren skulle göra murbruk både i tombola och för hand. Bruket lades i spänner som tillsammans med tegel och annat bars fram till muraren.

– Det var sällan man fick något beröm. Var inte murbruket för tunt så var det för tjockt eller för torrt. Muraren var sällan nöjd.

Han jobbade som hantlangare ett år innan han tröttnade. Han sadlade om och började arbeta med trä.

– Jag hade alltid haft lust att slöjda, men i skolan fick man bara göra tråkiga saker som bollträn, växt- och stafettpinnar och skärbrädor. Inget kreativt tänkande för det var läraren som bestämde. 

Blev inredningssnickare

Ove började snickra hos folk och fick sedan jobb som inredningsnickare på Hallberg-Rassys båtvarv i Henån. Där lärde han sig vikten av toleranser och precision.

Efter några år där blev han arbetsledare på Samhall som hade en trätoffelfabrik i Kungshamn och en snickerifabrik i Tanum.

– Företagen var viktiga för personer som hade arbetshandikapp, menar Ove.

Efter några år såg han dock att det inte längre fanns plats för de arbetshandikappade. Dessa ställdes utanför och Samhalls produktinriktning blev en annan. Ove tog kontakt med media som skrev om vad som höll på att hända.

– Det tyckte mina chefer inte om och jag fick order om att inte uttala mig. Jag sa dock vad jag tyckte och en dag kom brevet att jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Byggt 65 nyckelharpor

För många år sedan hörde han Erik Sahlström, legendarisk nyckelharpspelare. Detta gjorde ett djupt intryck på honom, för tonen i Sahlströms instrument var enastående.

Ove ringde upp riksspelmannen och frågade hur man skulle bygga en nyckelharpa för att få den bästa tonen.

– Sahlström betonade vikten av att basbjälken inne i harpan kommer på rätt plats, minns Ove.

– När du byggt några hundra instrument kommer du själv på detta, slog Sahlström fast.

Ove reste runt i Bohuslän och hade kurser i bygge av nyckelharpor. Som mest hade han sju byggkurser igång samtidigt.

Oves byggande uppmärksammades i tv. En inspelning gjordes på Såtas varv på Orust. Detta var i tv:s barndom och programmet hette Kometen.

Ove spelade dels själv och dels som medlem i folkmusikgruppen Åbyfjordingarna. Han spelar också tillsammans med sin fru Helen på fester, bröllop och begravningar.

Träsnidare av högsta klass

De kännare som granskat Oves arbeten i lind ger dem högt betyg. Flera av sniderierna har religiösa motiv, andra föreställer fåglar. På en hylla finns rödbena och blåmes och på arbetsbordet håller en häger på att ta form.

Det är också Ove som snidat den lunnefågel i jätteformat som hör hemma i rondellen vid Nordens ark och som under sommaren varit inne på renovering. Kustens folk är vana vid underliga strandfynd. Ett udda sådant, som Ove formade till ett konstverk, bärgades vid Malmöns klippor. Fyndet var en jättestock av alm med en diameter på en dryg meter. Många år i saltvatten hade givit stocken ett droppstensmönster.

– Det behövdes fyra man att få upp stocken ur sjön, minns Ove.

Nu finns den hos Ove som dekorerat den med flera dussin handskurna lunnefåglar i miniatyr.