Fredrik Norén, 40 år i morgon, är född i Stenungsund och kom som liten till Lysekil. Hans föräldrar byggde hus vid insjön Lassa. Där fiskade Fredrik och hans kamrater gädda, sutare, abborre och mört, vilket skapade ett intresse för naturen.

I småskolan sålde han frön, tidningar och delade ut lokaltidningen, vanliga småjobb för den tidens ungdomar. Under gymnasietiden i Lysekil paddlade han kanot, men framför allt tävlingsseglade han med optimist- och jollebåtar.

Han satsade på fyraårig teknisk utbildning där de två sista åren skedde i Trollhättan. Alla som gick ut utbildningen fick jobb som byggnadsingenjörer. Fredrik jobbade för NCC och blev biträdande arbetsledare vid stora ombyggnadsprojekt.

Efter ett år kärvade byggmarknaden och alla nya ingenjörer fick sluta. Fredrik bodde i Göteborg, jobbade sedan i omsorgen och kompletteringsläste.

Planktonekologi

Han började en kurs i marinbiologi på Kristineberg i Fiskebäckskil.

– Nu stod det klart vad jag ville syssla med.

Han började studera biologi i Göteborg och hans examensarbete handlade om giftalger. Senare kom han att disputera på en avhandling om planktonekologi.

Hans forskning förde honom bland annat till Chile och Australien. Han fann också en hittills okänd mikroalg i Gullmarsfjorden. Efter fem år som forskare beslöt han att gå sin egen väg.

– Jag startade företaget Norén Research som senare blev N-research.

Asfalt- och plastpartiklar

Nyligen kom Fredrik hem från en forskningsresa till Gotland med undersökningsfartyget Argos. Vattenprover togs på ett dussintal platser.

Proven visade sig bland annat innehålla partiklar av bitumen som är en del i asfaltbeläggningar.

– När vägbeläggningen slits far partiklar iväg och kan hamna i havet.

Bitumen är ett ämne som kan orsaka sjukdomar.

Tidigare har han redovisat en utredning om plastpartiklar i havet.

– Proverna tog jag längs Bohuskusten. Partiklarna var bara en tiondels millimeter stora, i en kubikmeter vatten kunde det finns 2 000 partiklar.

Miljögifter

Partiklarna tros komma från sönderslitna plastvaror, regnvatten och förpackningar.

Den höga koncentrationen av plast i havet för med sig miljögifter som fisk och sjöfåglar äter. Anrikningen sker uppåt i näringskedjan och kan betyda att även människor påverkas negativt.

Fredrik Norén har också forskat på hur fartyg från länder långt från Sverige kan påverka miljön. I ballastvatten och även på fartygsskroven finns det djur som inte hör hemma här.

– Ett exempel är kammaneten som förts hit på detta sätt. Maneten har inga fiender här och ställer till stor skada. Det finns många andra exempel.

Odla sjöpungar

På varenda brygga och på bergen vid havet växer det sjöpungar. Dessa skulle kunna bli en bra råvara för framställning av biogas, menar Fredrik Norén. Sjöpungarna växer på varierande djup och den vanligaste heter tarmsjöpung.

Sjöpungar skulle kunna ersätta blåmusslor när det gäller att ta bort kväve och fosfor ur havet. Sjöpungar går att odla i förorenade vatten och de skulle kunna ge två skördar om året.

– Det skulle bli ett bra tillskott när det är brist på råvaror för att göra biogas.

Fredriks Noréns idéer har uppmärksammats på högre nivå och Havsmiljöanslaget har avsatt tre miljoner till Lysekils kommun för vidare forskning.

– Hoppas jag får uppdraget att göra ett pilotprojekt.

Det saknas inte idéer hos marinbiologen Fredrik Norén som har sin verksamhet förlagd till Lysekils södra hamn.