Hemmet i Ödsmål är fullt av konstverk av olika slag. En genre är keramikskulptur. Ulla visar en mängd ansikten gjorda i lera.

– Jag skulle illustrera olika förhållningssätt till öron och hörsel. Resultatet blev 32 figurer.

En av dem har texten Sound of silence på sig.

– Han ser dum ut, som om det ekar tomt i hans huvud.

En annan heter Hör på den du.

– Den speglar människor med lite empati, som inte kan lyssna på andra. De pratar desto mer själva.

Ulla Thomsen har också en mängd egna målningar, både på väggarna och undanställda. De föreställer alltid något och har ofta någon form av psykologiskt eller berättande innehåll.

Misshandel

På en av målningarna ser man en stor svart skräckgestalt som gripit tag om en liten flicka. På en annan bild har flickan klättrat upp i ett tråd för att undkomma hotande förföljare.

– Det handlar om min uppväxt. Min mamma misshandlade mig men pappa var underbar. Nu tycker jag att jag har den lyckliga barndom jag inte hade som liten.

Innehållet i hennes målningar varierar. Några har ett satiriskt bett, en del är harmoniska, naturskildrande eller humoristiska. Får i olika färger är ett tema.

Ulla Thomsen är uppväxt i Lindome, Mölndal och utbildade sig på Kungsbacka yrkesskola för arbete inom detaljhandeln.

Där hade hon skyltning, textning och reklam som huvudämne.

– Jag fick stort A i bild och konst, berättar hon. Och jag visste redan när jag gick i första klass att jag var duktig med händerna. Jag sydde en egen examensklänning när jag gick i tvåan.

Drastisk förändring

Längre fram kom hon att arbeta på Gahms väskfabrik och läste in realexamen. I tre år studerade hon på kvällsgymnasium i Göteborg.

Hon flyttade till Uddevalla där hon gifte sig och fick två barn. Hon var dagmamma, intervjuade för Sifo och sydde modellkläder åt både enskilda och en affär i Göteborg.

Familjen byggde sedan hus och flyttade till Orust. Där förändrades Ullas tillvaro drastiskt.

– Äktenskapet sprack. Och efter att ha levt i eget hus på 120 kvadratmeter bodde jag plötsligt i en etta med sovalkov i Henån tillsammans med barnen.

Satsade på konsten

Ulla Thomsen har också arbetat som assistent åt synskadade, kompanjonlärare och barnskötare. År 1987, när barnen nästan var vuxna, tog hon tjänstledigt för ägna sig åt konstnärlig verksamhet.

– Jag gjorde till exempel handsydda läderväskor, kvastar av torkade blommor och korgar med motiv målade i äggoljetempera. Allt gick åt som smör i solsken och jag tjänade bra.

Kring 1991–92 drabbades Sverige av ekonomisk kris och samtidigt klarade Ulla inte av sitt höga arbetstempo längre.

– Jag gick in i väggen som det heter nu. Den diagnosen fanns inte då. Jag hade arbetat 16 timmar per dygn, större delen av min vakna tid, i fem års tid. Som egenföretagare tackar man inte nej till beställningar och jag hade god efterfrågan.

Läkarna ville förtidspensionera Ulla, men det satte hon sig emot.

– Att bli sjukpensionär vid 42 års ålder? Nej, det ville jag inte vara med om. Men just då mådde jag ruggigt dåligt. Till slut blev det en kompromiss: jag fick halv sjukpension.

”Sjukpensioneringsträsket”

Hon är starkt kritisk till den attityd till sjukpensionering som fanns då.

– Jag tycker det är bra att alliansregeringen röjer upp i sjukpensioneringsträsket. Många som skulle kunnat arbeta blev förtidspensionerade. Med lite god vilja kan arbetslivet anpassas så att fler kan arbeta.

– Jag var till exempel allergisk mot dofter i omgivningen och man trodde att jag skulle störa andra på arbetsplatsen. Men det kan inte ha varit ett så stort problem att det inte gått att lösa.

Ulla har nu kommit fram till en mycket optimistisk livssyn.

– Man kan bli bättre genom positivt tänkande. Tron på att bli frisk är halva läkedomen.

Det här gäller inte bara för sjukdomar.

– Det är väldigt mycket i livet som man faktiskt väljer själv. Man behöver inte ha tråkigt en enda stund om man inte vill ha tråkigt.

– Och ibland kan vi faktiskt göra det till synes omöjliga. Men man måste vara realist också. Visst finns det gränser för vår förmåga.

Ullas liv är fortfarande präglat av hennes kreativitet och den tar sig många uttryck inom konst och konsthantverk.

– Och det är spännande, mycket spännande, att leva!