Under valrörelsen har alliansen fört fram budskapet att de står för framtidens politik och den rödgröna koalitionen står för den politik de alltid fört. Att rösta på en rödgrön regering skulle därför endast utgöra ett försök att dra tillbaka klockan.

I tisdags tycktes det som om alliansens valretorik träffat mitt i prick, då den stora nyheten under presentation av den rödgröna valplattformen var en favorit i repris – ett förslag om en sänkning av förskolans maxtaxa om ekonomin tillåter det.

Det är inte första gången som maxtaxa i förskolan utlovas några veckor före ett riksdagsval. 1998 hjälpte förslaget Socialdemokraterna att vinna valet. Maxtaxan både gynnade och tilltalade medelklassväljarna i storstäderna.

Just de väljare, vars röster Socialdemokraterna och därmed den rödgröna koalitionen även denna gång är beroende av för att vinna valet.

Och säga vad man vill om förslaget om sänkt maxtaxa, som valfläsk är det är ljusår bättre än det butlerförslag, som Socialdemokraterna i Stockholm lanserat för att locka väljare.

Men ändå andas maxtaxeförslaget en viss desperation och en vilja att välja det som fungerat förr snarare än det oprövade förslag som kanske kan fungera.

Men det är inte det enda problemet med en så pass dyr reform som maxtaxan. Enligt skolverkets hemsida omfattar det nuvarande skattefinansierade statsbidraget, som ska kompensera landets kommuner för inkomstbortfallet, för närvarande cirka 3,16 miljarder kronor per år. Det är en summa som alltså kan komma att höjas.

Enligt de rödgrönas valplattform vill man skapa "ett modernt välfärdsland där jobben sätts först". Men maxtaxan får inte föräldrarna att i någon större utsträckning arbeta mer än de gjorde tidigare. Det konstaterades redan i en studie, som publicerades i tidskriften ekonomisk debatt år 2008.

Studien visade att effekterna genomgående var så små, att de för de mesta inte gick att statistiskt säkerställa. Det fanns dock ett undantag: "om barnomsorgsavgifterna minskar med 1 000 kronor ökar andelen sysselsatta män med 0,4 procentenheter" konstaterades det i studien.

Taxan baseras på en procentsats av hushållets avgiftsgrundade inkomst upp till ett maxtak. I dag får man enligt Skolverket som mest betala 1 260 kronor för det första barnet, 840 kronor för det andra barnet och 420 kronor för det tredje barnet i förskolan. Många föräldrar betalar redan i dag en lägre avgift eftersom deras inkomster inte kommer upp till maxtaket. Det är med andra ord svårt att sänka avgifterna så mycket att de får en effekt på sysselsättningen.

Ändå föreslår de rödgröna att maxtaxan ska sänkas ytterligare med 360 kronor för första barnet och 240 kronor för andra barnet.

Vad de rödgröna än vill göra gällande, är alltså maxtaxan en reform som främst gynnar högavlönade. De som oavsett vad de tjänar aldrig får betala mer än 1 260 kronor för ett barn. Det rimmar illa med den övriga rödgröna retoriken, att de som tjänar mest också ska betala mest till samhället. Fast det kanske bara gäller skatter inte subventioner som maxtaxan.