Men när alliansens partiledare besökte Uddevalla i går talade de mer om de stora skillnaderna mellan dem själva och de rödgröna politikerna än alliansens egen politik och ideologi. Budskapet, som med vissa variationer, hamrades in i går var att alliansen tar ansvar medan de rödgröna är oansvariga.

Visst, ett torgmöte där partiledarena ska svara kortfattat på frågor är inte upplagt för de nyanserade och eftertänksamma inläggen. Ska man nå ut med sitt budskap gäller det att leverera slagkraftiga repliker, men innehållet går ändå att påverka. För budskapet om de stora skillnaderna mellan den ansvarsfulla politik alliansen vill föra och den oansvariga politik de rödgröna står för håller helt enkelt inte.

Just nu gör de båda blocken sitt bästa för att spegla varandras politiska budskap i jakten på, den för valet avgörande gruppen, mittenväljare, som ännu inte bestämt vad de ska rösta på. Resultatet blir två politiska budskap, som på ytan blir allt svårare att skilja åt – en beige jämntjock havregrynsgröt, vilken inte lyckas göra någon särskilt exalterad. Man vet att den är nyttig, men gröten blir varken godare eller mer spännande för det.

Den stora skillnaden mellan de två blocken ligger inte i de faktiska vallöftena utan hur de kommer att genomföras. Även om det är samma gröt blir det skillnad på smaken, om gröten serveras med lingon- eller blåbärsylt.

I grund och botten handlar det om ideologi och synen på både människor och verkligheten. Fyra år kan tyckas vara en kort tid, men det har hunnit hända mycket när det gäller det grundläggande politiska budskapet i Sverige. Skälet till att alliansen exempelvis kunde göra arbetslinjen till sin inför valet 2006 var, att Socialdemokraterna inte längre talade om den eller än mindre försökte genomföra den.

2006 var Socialdemokraterna mer upptagna att tala om människors rätt att bli försörjda av samhället än deras rätt att försörja sig själva genom eget arbete. I dag talar S-ledaren Mona Sahlin om att det för välfärdens skull är viktigt att alla som kan också arbetar efter förmåga. Det hade hon knappast gjort om inte alliansen vunnit valet 2006 med just detta budskap.

Om alliansen inte hade suttit vid makten hade Sahlin heller inte gått till val med löften om att sänka skatten. Men nu lovar hon att löntagarna ska få behålla stora delar av jobbskatteavdraget, samtidigt som pensionärerna ska betala skatt på samma nivå som löntagarna.

Här lyckades statsminister Fredrik Reinfeldt (M) få in en viktig poäng i går. Han konstaterade att de två blocken tävlar om att ge pensionärerna skattelättnader, men frågade samtidigt vem av blocken som är mest trovärdig när det gäller löften att sänka skatter.

För det är inte bara skattelättnader Sahlin går till val på. Den rödgröna koalitionen vill även höja flera skatter. Bland annat vill de införa en ny skatt på förmögna, som den gamla borttagna förmögenhetsskatten döpts om till. Enligt Statistiska Centralbyrån hade mer än var tredje pensionär år 2007 en nettoförmögenhet på över en miljon kronor. De tillhör därmed samhällets förmögna, som inte kan räkna med samma skattelättnader som andra. Det är som sagt skillnad på smaken om gröten serveras med lingon- eller blåbärssylt.