Det här gör naturligtvis partiföreträdarna nervösa och i synnerhet Socialdemokraterna. De senaste valen har de haft en högre andel soffliggare bland sina sympatisörer. För Socialdemokraterna kompliceras bilden ytterligare av, att valet vinns eller förloras i Stockholmstrakten. Här finns både landets folkrikaste valkretsar och landets mest lättrörliga väljare.

Socialdemokraterna i Stockholm har alltså en viktig uppgift att mobilisera väljarna inför valet. Men frågan är om de lyckats med uppgiften. Oppositionsborgarrådet i Stockholm Carin Jämtin, som under Pridefestivalen tidigare i sommar ställde sig bakom ett utspel om, att alla offentliga toaletter ska vara könsneutrala har tänkt till igen. På Dagens Nyheters debattsida slår hon nu ett slag, för att butlerliknande tjänster ska erbjudas dem, som reser i Stockholms kollektivtrafik. Allt för att skapa tid för de stressade medelklassväljare, som i dag utnyttjar det Rut-avdrag Socialdemokraterna vill ta bort.

”Men när ska vi älska? När ska vi skratta? När ska vi prata? När ska vi leka med barnen? När ska vi hinna leva livet, så som det ser ut i våra drömmar?” frågar sig Jämtin och hennes medförfattare Ilija Batljan, oppositionslandstingsråd i artikeln.

Svaret på några av dessa frågor kom snabbt, för nog har det både pratats och skrattats åt förslaget runt om i landet. I bloggosfären fick förslaget snabbt namnet Tut – tunnelbanenära tjänster. Men det är inte bara skämten som fått utrymme.

Många väljare frågar sig, varför Stockholmsborna ska ha tillgång till Tut-tjänster, när Rut-tjänster inte ska vara tillgängliga för resten av landet. En annan fråga som kommer upp i detta sammanhang är varför tjänster utförda av en butler, en titel som mest förknippas med brittisk överklass, ses som en god idé samtidigt som Socialdemokraterna avfärdar Rut-avdraget som ett ”pig-avdrag”. När män utför hushållsnära tjänster är det alltså bra, när kvinnor gör detsamma blir de pigor.

I grund och botten har dock Jämtin och Batljan endast fräschat upp Alva Myrdals idéer om kollektivhus – de hus som skulle medföra att kvinnorna skulle kunna ge sig ut på arbetsmarknaden och göra karriär. Det mest kända uppfördes på Kungsholmen i Stockholm. Utbildad personal skulle ta hand om barnen i husets egen barnkrubba. Ett centralkök fanns i bottenvåningen, maten kunde leveras upp i mathissen och tvätten kunde slängas ned lägenhetens tvättnedkast och tas hand av tvätteriet i källaren.

Jämför det med idéerna om, förskolan som ska byggas i kollektivtrafiknära lägen för att minimera tidsspillan. Den färdigpackade matkassen, som kan hämtas på väg ut från tunnelbanespärren och tvätten som kan lämnas på stationen på morgonen och hämtas upp på väg hem från jobbet.

Myrdal fick på sin tid inget gehör inom Socialdemokratin för sina idéer om kollektivhusen. Jämtins och Batljans idéer tycks gå samma öde till mötes – både inom och utanför den Socialdemokratiska rörelsen. Något lyckat röstfiske är det således inte.