Sedan larmet om en pandemi i form av svininfluensan gick i våras, har en rad åtgärder satts in för att minska smittan. Svininfluensan kom av sig men införandet av handsprit på förskolor, skolor och arbetsplatser har ändå fått effekt. Vinterkräksjukan har exempelvis inte slagit till med samma kraft den här vintern jämfört med tidigare år. Enligt smittskyddsinstitutet kan det just bero på bättre handhygien. De uppmanar därför svenskarna att fortsätta att tvätta sina händer med sprit.

För en tid sedan gick det att läsa i Svenska Dagbladet hur tre enkla rutiner – handsprit, handtvätt och uteliv – gett friskare barn. Rutinerna infördes år 2007 då Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet i samverkan med förskolor i Nacka inledde ett gemensamt projekt.

Under åren har personalen fått specialutbildning i hur barnen kan bli friskare. Medvetenheten om betydelsen av kost och hälsofrågor har ökat. Utöver de tre grundläggande rutinerna har det också införts flera andra åtgärder för att förbättra den allmänna hygienen. Bland annat har alla skötbordsunderlägg av tyg tagits bort. Personalen sätter på sig engångshandskar och förkläden vid blöjbyten och spritar exempelvis alltid sina händer, då de snutit ett barn. Våtservetter används numera vid utflykter.

Det är här är inga dyra eller komplicerade åtgärder att införa och resultatet låter nästan för bra för att vara sant. Magsjukan är numera nästa utraderad, sjukfrånvaron har halverats och föräldrarnas vab-dagar har minskat radikalt. Projektet har alltså gynnat alla – barn, föräldrar, personal och resterande samhälle – i form av en bättre hälsa. Så frågan är varför inte varenda förskola följer efter?

På många förskolor görs redan en hel del för att förbättra hygienrutinerna. Handsprit finns nu på nästan alla förskolor för att ta ett exempel, men den metodiska genomgången av det som kan bli bättre och utbildningen av personalen uteblir på allt för många förskolor.

En del av detta beror säkerligen på, att vi tappat respekten för vad dålig hygien kan ställa till med. Dåliga hygienrutiner dödar inte medborgarna, som de gjorde förr. En del av detta förklaras med antibiotikans intåg. Plötsligen kunde sjukdomar, som tidigare ledde till tusentals dödsfall, botas med en kur tabletter. Problemet är bara att antibiotikan inte biter på de virus, som orsakar flera av de vanligaste sjukdomarna – från magsjuka till förkylningar – som grasserar på landets förskolor.

Ska dessa sjukdomar minskas måste som sagt den grundläggande hygienen förbättras både bland barn och vuxna. För stressade småbarnsföräldrar kommer kanske inte mirakelboten för barnens sjukdom i en liten ask från apoteket, utan i tre enkla rutiner – handsprit, handtvätt och långa lekpass utomhus.