LEDAREN DEN 26 JANUARI Vårdmönster att rita om
Relaterat
En genomgång av kritiken ger bilden av patienter som känner sig övergivna och kringskyfflade. På annan plats i dagens tidning förklarar nämndens utredare att patienterna själva – eller deras anhöriga – måste ta stort ansvar för att få vården att fungera. När remisser blir liggande, tid inte blir bokad eller meddelad, information inte överförs från en avdelning till en annan tvingas patienten själv se till att något händer. Kan eller orkar inte han, rycker i bästa fall anhöriga in.
I värsta fall får en organisation med sådana brister riktigt allvarliga konsekvenser. Om remissen inte kommer fram och patienten tåligt väntar i stället för att stöta på, men visar sig ha en allvarlig sjukdom med behov av snabb vårdinsats, kan följderna bli ett svårare tillstånd som kräver större vårdinsatser, i värsta fall kan livet gå förlorat. Det skapar inte bara onödigt lidande utan också ökade vårdkostnader.
Långa väntetider och allmänt dålig omvårdnad på akutmottagningarna tillhör också det nämnden uppmärksammar. Inte någon nyhet för den som följt NU-sjukvårdens öden och äventyr, men också det en nyttig påminnelse om att något måste göras, dels för att minska trycket på akutmottagningen, dels för att skapa rutiner som gör att väntande patienter åtminstone får något att äta och dricka och chans till vila.
Marita Adamsson
