Det är ett par exempel på att något, trots allt, händer i den till synes hopplösa katastrofen. Öppen hamn betyder chans att få in bland annat medicin så att infektioner kan hävas. Internationellt samarbete betyder chans att konstruktivt utnyttja alla de gåvor som är ämnade att hjälpa haitierna. FN uppgavs häromdagen ha fått löfte om mer än 1,2 miljarder dollar i bistånd.

Samtidigt förklarade FN:s ansvarige för katastrofhjälpen, Edmond Mulet, i en tidningsintervju att FN inte har kontroll över läget. Och Jan Egeland, tidigare katastrofsamordnare för FN bland annat under tsunamikatastrofen, sade att det helt enkelt inte är realistiskt att förlita sig enbart på omvärldens katastrofbistånd. Det måste finnas organisation för att få igång hjälparbete och det måste finnas någon form av nödlager, på plats.
Haiti har saknat allt sådant, trots att landet ofta drabbas av naturkatastrofer. Eller kanske just därför? Haiti verkar aldrig hämta sig mellan katastroferna och det haitiska samhället har beskrivits som en enda katatstrof i sig. Vare sig haitierna själva eller de hjälporganisationer som arbetat där har förmått vända utvecklingen.

Just nu finns extra motivation för ett kraftfullt nytt försök. FN:s utvecklingsprogram UNDP har en plan för byggprojekt, som ska ge haitier både jobb och nya hus – och göra dem delaktiga i återuppbyggnaden.
FN och USA tycktes i går också ha börjat finna sina samarbetsformer i det akuta jobbet, sedan amerikanska soldater ingripit på vad Edmond Mulet kallar ”oklart mandat”.
Styrkorna behövs. FN har haft uppenbara svårigheter att snabbt organisera hjälp, USA har både resurser och nära väg. Men USA-trupper har tidigare visat en destruktiv förmåga att köra sitt eget lopp på annans mark och inge invånarna en känsla av att bli överkörda. Kan de inordnas i FN-lett arbete bör en grund kunna läggas också för det mer långsiktiga arbetet i Haiti.

Det handlar inte bara om att ersätta raserade hus utan om att bygga ett helt nytt samhälle – även politiskt. Den haitiska regeringen hävdar visserligen att den leder hjälparbetet, men Haitis tidigare politiska kaos gör att återuppbyggnad också måste omfatta konstruktion av fungerande myndigheter och politisk struktur för att bereda väg för fortsatt utveckling, bland annat genom utbildning och hälsovård. Hälften av Haitis invånare kan inte läsa och skriva, redan före skalvet var barna- och mödradödligheten hög och infektionssjukdomarna många.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) utlovade i går svenskt deltagande i en stor, långsiktig FN-operation i Haiti. I en sådan gäller det inte längre att akut rädda liv utan att på en grund av förtroende och samarbete mellan invånare och hjälpare forma ett haitiskt samhälle. Ska man nå stabila resultat är det då väsentligt att inte bara tänka på vad man gör utan också på hur. FN-konferensen lär inte sakna punkter på sin dagordning.