Svåra beslut om skolor
Politikerna i Munkedal ska fatta beslut om den framtida organisationen för sina skolor.Det är verkligen ingen lätt fråga. Den skapar konflikter, ibland omöjliga att komma förbi.
Färre elever gör förändringar ofrånkomliga. Så ser det ut i de flesta kommuner. En strategi är att försöka kapa i de fasta kostnaderna, framförallt lokaler, och därmed få loss pengar som kan användas till annat.
Hur detta ska hanteras är kontroversiellt. Skiljelinjer går både inom och utom partierna. En rad möten har hållits, bland annat flera dit allmänheten bjudits in. Frågan har verkligen inte smugits fram.
Politikerna menar att de ser till helheten, de som driver frågan om skolan i Hedekas har ett annat perspektiv. Det är inte detsamma som bypolitik. Det finns kommuner som medvetet väljer att spara de små skolorna. Rätt eller fel beror på övertygelse.
För en mindre ort betyder ofta skolan mer än undervisning för barnen. En nedläggning av en skola upplevs som något mycket mer än bara skolans framtid. Den blir ett steg i avvecklingen också av orten. Barnen får långa resor till skolan. Och när nedläggningar kläs i ord som förbättring och kvalitet upplevs det som extra provocerande.
Bohusläningen berättade i går om politiker som känner olust över påtryckningsmetoder.
– Hur ska vi få fler att engagera sig när man riskerar att bli utsatt för hot eller kränkningar, frågade Mona Petri (C). Moderaternas Ann-Sofie Alm beklagade att ”enstaka individer ska förstöra för andra”.
En annan politiker har fått hotfullt telefonsamtal. Det övervägs att till och med begära polisbevakning när fullmäktige möts i morgon kväll. Det är tyvärr sådant som händer på flera platser.
Ofta har hoten att göra med förändringar eller nedläggningar av skolor och sjukhus. Den senaste kartläggningen är från början av 2000-talet och där uppger ungefär var femte politiker att de mött hot eller hotfulla beteenden i sitt arbete/uppdrag.
Samtalet och debatten förgrovas. Det är verkligen inte bra för vare sig demokratin eller sakfrågorna.
Hård debatt är givetvis tillåten, och starka opinionsyttringar framtvingar ofta beslutsfattarna att presentera goda skäl och argument för det de vill göra.
Man kan också hoppas att de som har något att säga i huvudsak gör detta under namn och öppen avsändare. Det blir liksom enklare då.
Att sätta upp en affisch eller ett plakat med anonym avsändare är möjligen opassande och onödigt, till och med dumt, men det är inte att hänföra till kategorin sabotage eller övergrepp på demokratin. Då tappar orden sin betydelse.
För föräldrar som inte gillar det politikerna kommer att besluta finns en utväg, nämligen att starta friskola. I friskoletidens begynnelse startades de första friskolorna efter nedläggningar av byskolor. Det gav fortsatt liv åt flera nedläggningshotade skolor, men det är svårt att överleva i längden med ett minskade elevunderlag.
@bohuslaningen
facebook




































Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2012 19:19 rick (Ej registrerad)
Hej!
"Världens Bästa skola",den är i Fisketorp.
Den började jag i 1937,och var klar sju år senare och har på den grundkunskapen kunnat ta vara på den utbildning som "livets Skola",har utbildat mej till,och har tack vare detta fått ett mycket bra liv. Ps. Den skolan är i dag Hembygdsmuseum i Fisketorp.Ds.
Skrivet 8 feb 2012 15:05 Tätortsnära landsbygdsbo (Ej registrerad)
Visst är det lätt att säga att man skall starta friskolor men är det rätt, att bara för att man bor på landsbygden skall folk behöva ordna sina barns utbildning? Är det bara folket på landsbygden som har gott av att skolan finns kvar och med den bibehållen population?
Man kan ju inte annat än ta sig för pannan när man ser hur institutioner som skolor, administreras som om de vore fabriker. Läroplanen och lärarutbildningar utarbetas utefter att alla skolor ligger i områden med stort antal barn (flera klasser i varje årskurs). Då kan ju inte det egentliga problemet vara att folk bor på landsbygden.
Tätortsnära landsbygd har all möjlighet i världen att överleva, bara man får slippa att skicka sina barn fram och åter flera timmar om dagen. Eller är det dags att stänga ner landsbygden och hur många är allvarligt intresserade av det, om man tänker efter?
Skrivet 8 feb 2012 10:30 Trött på snabba beslut. (Ej registrerad)
Det finns fler beslut som ska tas på KF.
Naturligtvis ligger fokus på Hedekasskolans vara eller inte vara, men det finns fler omändringar i skolan som kommer lite i skymundan.
Det finns redan lokaler och lärare på Kungsmarksskolan som kan ta emot åk-6 i augusti 2012, tillskillnad från låg-mellanstadieskolorna i kommunen där det fattas både lokaler och lärare. Detta är ni väl medvetna om, enligt protokollet i från KS den 26/1 och er egen välfärds utredning. Jag och många andra föräldrar förstår inte varför ni politiker vill sätta våra barn i någon tillfällig byggnad (barack?) eller lokalintegrera vissa klasser på K-mark. Ge även de som ska börja åk-6 ht-12 ett vettigt skolår, ge dem arbetsro med vettiga lokaler. Ta ert beslut, planera långsiktigt, förberde HELA organisationen så BÅDE lokaler och lärarna finns på platts i god tid. Och inte minst att eleverna får reda på var de ska tillbringa sitt sjätte år i GOD TID! Så du politiker vad är vinsten med att återföra 6:orna redan 2012?