@bohuslaningen
facebook
BLAND INSÄNDARNA - 22 MARS Alla elever kan lyckas om de får rätt stöd
”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Citatet är hämtat från förslaget till ny skollag och visar på att skolan måste bli en forskande organisation för att utvecklas. Skolan får inte bli en driftorganisation, när det är utvecklingsarbete som behövs.
Hur bygger vi då en utvecklingsorganisation så att den leder och utvecklar?
Ett gott ledarskap krävs för att skolan skall nå framgång. Det är i samspelet mellan elever, lärare och skolledare som det skapas goda lärmiljöer. Politiker måste ha tillit och förtroende för det pedagogiska ledarskapet och lyssna på yrkesprofessionen.
Med ansvar, kopplat till reella möjligheter att åstadkomma förändringar, växer engagemanget för att utveckla skolan. Det blir naturligare att vilja förändra och påverka, genom egen forskning.
Skolans brister och problem lyfts ofta fram i media. Vi får dock aldrig glömma, att det varje dag görs stordåd ute i våra skolor.
Det poängteras vad våra elever inte lyckas med, däremot hörs det sällan i debatten att svenska elever, i jämförelse med elever från jämförbara länder, faktiskt är bäst i många ämnen.
Problem är det som vi ännu inte har lösningen på. Bästa och egentligen enda sättet är att forskningen och därmed skolutvecklingen bedrivs i skolan av de som kan verksamheten.
Vi måste se till att lärare och skolledare får verktyg för att ge eleverna möjligheter till lärande. Det är lärarna som kan och ska bedöma vad som är rätt åtgärder för en elev. Ge lärare ordinationsrätten att sätta in rätt åtgärder.
Alla elever har förutsättningar att lyckas, om de ges rätt stöd och resurser.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 31 mar 2010 08:21 Mamma (Ej registrerad)
Mamma (Ej registrerad) skrev: Man vill att skolan skall utvecklas. Är det inte en del av denna tidigare utveckling - eller snarare inveckling - som skapat en del av dagens problem? Nämligen att föregående system, från att ha varit ganska fyrkantigt har gått till något som är så "runt och tunt" till den milda grad att elever går miste om grundläggande baskunskaper i svenska och matte.
Varför togs allt gammalt bra bort, i stället för att komplettera det gamla med, nya metoder.
Ett gott ledarskap som ger tydlighet i vad som krävs, vilket fortplantar sig genom pedagoger till eleverna är A och O.
Brister, både i system och hos enskilda individer, har en förmåga att hänga sig kvar om man envisas med att hela tiden bortse från problemen och kan ofta ge tillfällen att leta syndabockar i stället för att ta tag i saker och göra en förändring. Detta skall naturligtvis inte förhindra att se till allt som är bra. Tvärt om, det positiva är en utmärkt plattform att gå vidare med, när det som inte fungerat läggs åt sidan.
Håkan Smedja (V) Lysekil (Ej registrerad) skrev: Dagens skolas problem är en allt för stor överdrift. Och vad som är tunt och tjockt i kunskapsskikt är svårt att säg.
Dess utom har väldigt lite i grunden ändrats. Skolan anses fortfarande av många vara till för att sortera.
Förändringarna i skolsystemet vi sett och som skrämt många har de flesta varit till det bättre och i enlighet med bättre vetande.
Men skolan har alltid för en del varit något ganska besvärligt. Det är de som insändaren syftar på. Skolan har löst detta på olika sätt i äldre tider fick barn som hade svårt med skolan sluta. Detta sågs av den framväxande demokratin som ett problem.
Detta demokratiproblem ser man olika på i olika tider. Hur man satsar och på vilket sätt man försöker minska utflunkningen eller tappet kan ses som ett mått på hur man ser på demokrati och jämlikhet. En god skola ger alla elever en stimulerande och tillåtande tillvaro att utveckla sig till de framtida väl tänkande vuxna vi så väl behöver.
Kunskapsskikt eller ej, faktum kvarstår. Elever i dagens skola genomgår en undermålig undervisning i läs- och skrivkunskap med förödande följder. Detta går inte att resonera bort. Är det något som hotar vår demokrati och jämlikhet, så är det brist på förmåga att läsa och förstå text, vilket dessutom medför svårigheter att utveckla ett språk som ger individen möjlighet att föra sin egen talan.
Hur stimulerande på en skala är det att dag ut och dag in försöka följa lektioner utan att kunna delta fullt ut eftersom man redan i mycket tidig ålder förväntas söka fakta innan man etablerat en fullgod läs- och skrivkunskap? När detta utanförskap etablerats hos en individ är det med mycket möda som skolgången kan genomföras. Några elever löser problemet med stökighet, andra tystnar och drar sig tillbaka. Att beskriva nuvarande pedagogik enbart som tillåtande och stimulerande kan inte annat än betecknas som ett hån mot alla de som drabbats av svårigheter genom sin skolgång.
Skrivet 30 mar 2010 21:03 Håkan Smedja (V) Lysekil (Ej registrerad)
Mamma (Ej registrerad) skrev: Man vill att skolan skall utvecklas. Är det inte en del av denna tidigare utveckling - eller snarare inveckling - som skapat en del av dagens problem? Nämligen att föregående system, från att ha varit ganska fyrkantigt har gått till något som är så "runt och tunt" till den milda grad att elever går miste om grundläggande baskunskaper i svenska och matte.
Varför togs allt gammalt bra bort, i stället för att komplettera det gamla med, nya metoder.
Ett gott ledarskap som ger tydlighet i vad som krävs, vilket fortplantar sig genom pedagoger till eleverna är A och O.
Brister, både i system och hos enskilda individer, har en förmåga att hänga sig kvar om man envisas med att hela tiden bortse från problemen och kan ofta ge tillfällen att leta syndabockar i stället för att ta tag i saker och göra en förändring. Detta skall naturligtvis inte förhindra att se till allt som är bra. Tvärt om, det positiva är en utmärkt plattform att gå vidare med, när det som inte fungerat läggs åt sidan.
Dagens skolas problem är en allt för stor överdrift. Och vad som är tunt och tjockt i kunskapsskikt är svårt att säg.
Dess utom har väldigt lite i grunden ändrats. Skolan anses fortfarande av många vara till för att sortera.
Förändringarna i skolsystemet vi sett och som skrämt många har de flesta varit till det bättre och i enlighet med bättre vetande.
Men skolan har alltid för en del varit något ganska besvärligt. Det är de som insändaren syftar på. Skolan har löst detta på olika sätt i äldre tider fick barn som hade svårt med skolan sluta. Detta sågs av den framväxande demokratin som ett problem.
Detta demokratiproblem ser man olika på i olika tider. Hur man satsar och på vilket sätt man försöker minska utflunkningen eller tappet kan ses som ett mått på hur man ser på demokrati och jämlikhet. En god skola ger alla elever en stimulerande och tillåtande tillvaro att utveckla sig till de framtida väl tänkande vuxna vi så väl behöver.
Skrivet 24 mar 2010 13:41 Mamma (Ej registrerad)
Man vill att skolan skall utvecklas. Är det inte en del av denna tidigare utveckling – eller snarare inveckling - som skapat en del av dagens problem? Nämligen att föregående system, från att ha varit ganska fyrkantigt har gått till något som är så "runt och tunt" till den milda grad att elever går miste om grundläggande baskunskaper i svenska och matte.
Varför togs allt gammalt bra bort, i stället för att komplettera det gamla med, nya metoder.
Ett gott ledarskap som ger tydlighet i vad som krävs, vilket fortplantar sig genom pedagoger till eleverna är A och O.
Brister, både i system och hos enskilda individer, har en förmåga att hänga sig kvar om man envisas med att hela tiden bortse från problemen och kan ofta ge tillfällen att leta syndabockar i stället för att ta tag i saker och göra en förändring. Detta skall naturligtvis inte förhindra att se till allt som är bra. Tvärt om, det positiva är en utmärkt plattform att gå vidare med, när det som inte fungerat läggs åt sidan.