Ett exempel är debatten kring de positiva resultat som fåtts med kolhydratfattig och fettrik kost (LCHF) mot diabetes typ 2 och fetma och där Socialstyrelsen har godkänt detta som ett behandlingsalternativ. Det märkliga blir då att LCHF-kost enligt Livsmedelsverket inte kan rekommenderas till friska personer.

Det är svårt att begripa varför man först måste bli sjuk innan man går över till kost som motverkar sjukdomen. Detta kräver en tydligare förklaring.

En av huvudpunkterna i Livsmedelsverkets kostråd är att minska intaget av mättat fett så långt möjligt. I Dagens Medicin i april i år ifrågasatte tolv forskare och läkare vilken vetenskaplig grund som kostrådet att undvika mättat fett vilar på. De ifrågasatte också om Livsmedelsverket verkligen ska ge kostråd till allmänheten.

När man från Livsmedelsverket svarade mer än månad senare gavs inget entydigt svar på den specifika frågan om just mättat fett.

Ser man på Livsmedelsverkets hemsida kan man under rubriken ”Kostråd-Barn”läsa följande:

”Ett undantag från rekommendationen om nyckelhålsmärkt mat gäller bordsmargarin. Till barn i förskoleåldern rekommenderar Livsmedelsverket sorter med minst 70 procent fett, men med högst en tredjedel mättat fett. Läs på förpackningen. Om övriga familjen använder lättmargarin går det bra att bre på ett tjockare lager eller tillsätta lite extra fett i maten, till exempel flytande margarin eller rapsolja, till de minsta barnen (se frågor och svar om mat för småbarn i länken till höger).”

Var och en som läser ett sådant råd måste ändå fråga sig om lättmargarin, som är framställt genom en industriell process med ett stort antal tillsatser, rimligen kan vara nyttigare än smör och Bregott, som innehåller smör och rapsolja.

I den kommande skollagen kommer det med stor sannolikhet att finnas inskrivet att skolmaten ska vara näringsriktig. Det ställer krav på att man vet vad som menas med detta.

Skulle dagens kostråd från Livsmedelsverket följas skulle de skolor som i dag serverar mellanmjölk och Bregott behöva byta ut detta mot lättmjölk och lättmargarin och då är det oroande att den vetenskapliga grunden för detta inte verkar stabil.

Det finns också ett stort antal föräldrar som faktiskt inte vill att deras barn ska äta industriellt processade produkter med tillhörande tillsatser.

Lars Tysklind
Riksdagsledamot (FP), Bohuslän